Se roboten Atlas halka i snö

Googleägda Boston Dynamics robot Atlas kan gå på två ben, inte bara inomhus på plana golv utan även ute i terrängen, över stock och sten och den håller balansen om den halkar på en isfläck.

Den kan lyfta lådor och ställa upp i hyllor. Den kan parera stötar om den får en knuff. Och om den faktiskt ramlar omkull, kan den resa sig upp igen.

Den kan till och med få en massa knuffar utan att bli arg – det klarar knappt robotarna i sci-fi-filmerna!

Teknikutvecklingen på det här området går inte bara fort – den går allt fortare, med en ökande acceleration. Hur bra var robotarna för tio år sedan? Vad kommer de att kunna om tio år?

Lägg i hop allt smartare AI, bättre sensorer, bättre tolkning av ljud, språk och synintryck, utvecklad mekanik, allt billigare material. Skillnaden mellan dagens robotar och de som gjordes för tio år sedan är mycket mindre än vad skillnaden kommer att vara mellan dagens robotar och robotarna om tio år framåt.

Maskinskrivet på Wikipedia

Visste du att miljontals av artiklarna på Wikipedia är skrivna av en robot? En väldigt flitig bot heter Lsjbot. Lsjbot har åtagit sig att skriva artiklar om samtliga djur- och växtarter, som det inte finns någon artikel om och som det inte är sannolikt att någon människa skriver om under överskådlig tid.

Lsjbot hämtar information till sina artiklar från webbplatser och onlinedatabaser. Och den är som sagt flitig: 10 000 artiklar om dagen hinner Lsjbot skriva, enligt sin husse, Sverker Johansson.

Robotar skriver på wikipedia

Robotar skriver på wikipedia

Källa: Lsjbot – Wikipedia

Storebror ser dig – och känner igen dig

Trots att jag är fascinerad av tekniken, tycker jag att ansiktsigenkänning är riktigt läskigt. Med kameror överallt, molnlagring och samkörning, och allt analyserat av allt smartare artificiella intelligenser, blir det enormt kraftfullt för den som äger informationen.

I vår demokratiska västvärld kanske det går an (än så länge) men en väldigt stor del av användarna bor inte i fria, demokratiska samhällen. Vi kan inte heller räkna med att göra det för all framtid.

In a world of omnipresent cameras and cloud storage, turning photos into faceprints is a serious power. There are good reasons to do it, as we’ve already seen in security systems, airports and, yes, in photo-storage apps. But keeping the system in check means letting users know when and how their faceprints are being stored. So far, the tech approach has been to make the process as seamless — and invisible — as possible.

Källa: Apple’s new facial recognition feature could spur legal issues | The Verge

Roboten överraskade sin forskningsledare med att tänka själv

Ett exempel på när maskiner lär sig saker själva, utan att vi behöver lära dem. Den här roboten som hade tränats på att flytta hinder, kom själv på att den kunde skjuta saker åt sidan med armbågen, vilket även människor i vissa fall kan tycka känns enklare än att lyfta hindret med handen.

– Vi hade inte lärt den det, sade Siddhartha Srinivasa, forskningsledare vid Carnegie Mellon University, till PC World.

Den här roboten kan hitta på egna sätt att flytta hinder.
Den här roboten kan hitta på egna sätt att flytta hinder.

OpenAI vill ge alla tillgång till artificiell intelligens

Om AI har potential att bli så otroligt kraftfullt som vi tror, är det då bra att bara en handfull stora företag har tillgång till den senaste forskningen? Det tycker inte Elon Musk och Sam Altman. De har samlat några av de skarpaste (mänskliga) hjärnorna (och de får ruggigt bra betalt) för att forska om AI och göra informationen tillgänglig för alla.

OpenAI wants to give away the 21st century’s most transformative technology. In the process, it could remake the way people make tech.

Maskiner som musikanter

Palle Dahlstedt är en mycket intressant forskare från Göteborg, som här visar upp… tja, vad ska man kalla det? Det är en jam session för fyra virtuella musiker, som lyssnar på och inspireras av varandra. (Instrumentet är en Disklavier, som kan beskrivas som ett Midi-piano).

Google är så klart också med och lär maskiner spela musik. Projektet Magenta finns på Github och syftar till att utveckla algoritmer som kan lära sig skapa musik.

 

 

Du kommer aldrig att tro vad Facebook ger bort gratis nu

Det är en tydlig trent att internetjättarna släpper sina AI-projekt som öppen källkod. Kanske är det för att de får feedback utifrån som hjälper dem att ytterligare förbättre koden.

Klint Finley skriver för Wired:

In a sense, open sourcing code offers the same potential benefit that publishing research in peer-reviewed journals does for scientists.

Scikit-learn: Maskininlärning för Python

Jag har gjort mitt allra första machine learning-skript! Med hjälp av scikit-learn kan man komma igång.

Jag gjorde ett skript som genom att fråga användaren lär sig om ett visst gradantal upplevs som skitkallt, kallt, ljummet, varmt eller hett. Uppgiften var visserligen väldigt enkel, eftersom den bara innehåller en parameter. Men någonstans ska man ju börja!

Den här filmen kan hjälpa dig igång!

 

Nick Bostrom: What happens when our computers get smarter than we are?

När maskinen blir smartare än människan, kommer vi att ha svårt att överlista den om den barkar hän åt fel håll. Om vi försöker stänga av den, kanske den hindrar oss från att lyckas. Nick Boström menar att om vi skapar en superintelligens och ger den ett mål, måste vi därför se till att målet är i linje med mänsklighetens övriga mål: den måste dela våra värderingar.

Människa och maskin i samarbete

Kommer maskinerna att ta över? Det är den dystopiskt laddade frågan som ofta dyker upp när det talas om artificiell intelligens. Tja, kanske. Men vi kan fortfarande hoppas på att maskinerna kommer att vara i vår tjänst. Här är två TED-talks som exempel på människa och maskin i samarbete.

Shyam Sankar menar att vi får det bästa resultatet när vi kombinerar maskinernas styrkor med människans kreativitet.

Ray Kurzweil presenterar hur ett hybridtänkande kan fungera, när nanobots i hjärnan kopplar upp sig mot molnet och tillfälligt utökar vår tankekapacitet.