Tre TED-talks som förklarar medvetande

Av mina recensioner av Science Fiction-filmer här i bloggen, kan konstateras att ett återkommande tema i filmerna är frågan om artificiell intelligens också kan få ett medvetande. Men vad är då medvetande?

David Chalmers är filosof vid Australian National University och New York University. Han berättar i det här klippet om att forskning om medvetande är ett relativt nytt tvärvetenskapligt forskningsfält, som bland annat rymmer psykologi, neurovetenskap och filosofi.

Ännu är vi långt ifrån klara över vad medvetande egentligen är, och David Chalmers efterlyser fler galna idéer för att till slut kunna komma fram till det. Han presenterar några, som kan kallar det, galna idéer:

Kanske är medvetande ett grundläggande element, alltså inte som inte är bestående, eller kan förklaras genom andra grundläggande element som vi känner till.

Kanske är medvetande universellt, det vill säga att et finns ett mått av medvetande i allt – inte bara människor, hundar, möss eller flugor, utan även i molekyler och elementarpartiklar. I så fall har även våra maskiner medvetande.

Kanske är graden av medvetande kopplad till mängden information som ett system processar. I så fall är det lätt att konstatera att en människa har en högre grad av medvetande än en fluga. Men vad ska vi då säga om medvetandet hos våra kraftigaste artificiella intelligenser som processar massvis med data? Har dessa – för att inte tala om våra framtida AI – ett högre medvetande än oss simpla människor?

Eller så är medvetandet bara en illusion. Dan Dennett, filosof och kognitionsvetare från USA, drar paralleller till experiment som visar hur vår hjärna ”fyller i” information som den inte har. Till exempel, genom att titta på en ofullständig bild av en geometrisk figur, får vi illusionen av att vi ser hela figuren. Men i själva verket är det vår hjärnas förväntan – baserad på tidigare erfarenhet – av att se figuren som gör att vi ser den.

På ett liknande vis, menar Dennett, att vår hjärna ger oss illusionen av att vi är medvetna.

Anil Seth, neurovetare vid University of Sussex är inne på samma linje. Vår medvetna upplevelse kan liknas vid en hallucination: det är bara det att när vi alla är överens om hallucinationen, kallar vi det för ”verklighet”.