Jag har tidigare skrivit om Greg Gage som i ett Ted-talk fick en persons arm att röra sig på en annan persons hjärnas kommando. Oerhört fascinerande! Men visste du att det går att göra samma experiment med växter? Tror du mig om jag säger att det finns växter som kan räkna? Spana in det här:
Etikett: Neurovetenskap
Lagad mat gjorde människan smart
Jag har intresserat mig mycket för människans utveckling, specifikt hur människan blev människa. Vad skiljer Mowgli från Kung Louie?
Där har framför allt Lasse Bergs böcker i Kalahari-serien fascinerat mig och en gång vänt min världsbild upp och ned. Yuval Harari är en annan författare som är oerhört intressant i ämnet.
Suzana Herculano-Houzel ger mig en ny pusselbit, som jag inte förstod vara så viktig som den visar sig. När jag har studerat männsikans utveckling, har jag grubblat över en fråga: när under vår utveckling, och varför, började vi tillaga vår mat?
Det som kommer fram som specifikt för människan är vår fantastiska hjärna, vars allra främsta förmåga inte handlar om jagande eller samlande, utan om mänskliga relationer. Förmågan att knyta pålitliga band till varandra, sätta oss in i varandras situationer, känna medkänsla och hålla reda på gruppmedlemmarnas relationer till varandra, är grunden för får förmåga att samarbeta som grupp, och utan gruppen är vi hjälplösa ute i vildmarken.
Det är ett komplext arbete, och det krävs en hjärna med många neuroner för att klara av det. Men att ha många neuroner kostar mycket energi. Våra närmaste ap-släktingar behöver äta flera timmar per dag för att få energi till sin kropp och relativt stora hjärna.
Men människan fann en nyckel till vidare utveckling; när vi lärde oss hetta upp maten, kunde vi få ut mycket mer energi ur den. Matlagningskonsten verkar alltså ha varit helt nödvändig för att vi skulle kunna bli den art vi är.
Det kastar för mig nytt ljus över att Kung Louie ber Mowgli avslöja hur man gör upp eld. Det var verkligen det som skulle kunna göra honom till människa.
Tre TED-talks som förklarar medvetande
Av mina recensioner av Science Fiction-filmer här i bloggen, kan konstateras att ett återkommande tema i filmerna är frågan om artificiell intelligens också kan få ett medvetande. Men vad är då medvetande?
David Chalmers är filosof vid Australian National University och New York University. Han berättar i det här klippet om att forskning om medvetande är ett relativt nytt tvärvetenskapligt forskningsfält, som bland annat rymmer psykologi, neurovetenskap och filosofi.
Ännu är vi långt ifrån klara över vad medvetande egentligen är, och David Chalmers efterlyser fler galna idéer för att till slut kunna komma fram till det. Han presenterar några, som kan kallar det, galna idéer:
Kanske är medvetande ett grundläggande element, alltså inte som inte är bestående, eller kan förklaras genom andra grundläggande element som vi känner till.
Kanske är medvetande universellt, det vill säga att et finns ett mått av medvetande i allt – inte bara människor, hundar, möss eller flugor, utan även i molekyler och elementarpartiklar. I så fall har även våra maskiner medvetande.
Kanske är graden av medvetande kopplad till mängden information som ett system processar. I så fall är det lätt att konstatera att en människa har en högre grad av medvetande än en fluga. Men vad ska vi då säga om medvetandet hos våra kraftigaste artificiella intelligenser som processar massvis med data? Har dessa – för att inte tala om våra framtida AI – ett högre medvetande än oss simpla människor?
Eller så är medvetandet bara en illusion. Dan Dennett, filosof och kognitionsvetare från USA, drar paralleller till experiment som visar hur vår hjärna ”fyller i” information som den inte har. Till exempel, genom att titta på en ofullständig bild av en geometrisk figur, får vi illusionen av att vi ser hela figuren. Men i själva verket är det vår hjärnas förväntan – baserad på tidigare erfarenhet – av att se figuren som gör att vi ser den.
På ett liknande vis, menar Dennett, att vår hjärna ger oss illusionen av att vi är medvetna.
Anil Seth, neurovetare vid University of Sussex är inne på samma linje. Vår medvetna upplevelse kan liknas vid en hallucination: det är bara det att när vi alla är överens om hallucinationen, kallar vi det för ”verklighet”.